Jag hävdar då och nu att missen är taktisk och att jag skulle ha givit upp redan. Tyvärr bedömer tjänstemännen med Gerd Nilsson i spetsen fel. Jag har mycket kraft och energi kvar. För läsare med insikt i övriga ärenden gäller detta allt.
Se på den inhägnade båtupplagsplatsen i Marieberg till exempel. Eller den i byggnadsyta långt över den i områdesplanen maximala relativt nyuppförda "sommarbostaden" strax nordost om restaurant Sjöjungfrun.
Ett ärligare sätt att komma åt min strand vore att komma med ett erbjudande om en skälig summa pengar. Detta tragglande som nu har ett löjets skimmer för att trötta ut mig och för att minska min fastighets värde är mycket lågt och inte värdigt vår kommun.
Det där med att sätta hjul på förrådet ger inget mer än att jag sänker mig till kommuntjänstmännens nivå. Jag har en annan roligare idé som jag berättar om senare. Mitt handlande styrs av Länstyrelsen och dess kommande beslut om min strand just nu.
Ja Länstyrelsen gör samma bedömning som vår kommuns byggnadsnämnd att min nu befintliga, och sedan 1962 på platsen med bygglov befintliga, sjöbod inte kan vara en "mindre avvikelse" enligt områdesplanen!!!
Den fördjupade översiktsplanen ja. Den kom lite som en överraskning. Döm om min förvåning när jag läser att omedelbart norr om min sjöbod finner kommunens planeringsavdelning att det är ett lämpligt område för Sjöbodar.
Det bekräftar väl att det är beaktansvärt och viktigt det jag gör för att hålla stranden vacker och med bibehållen kulturellt snitt.
Att kommunen både då och idag är nära att göra samma misstag som Sunnanå hamn med sjöbodar röstas ner både via yttranden och genom kommunens byggnadsnämnds enträgna avslag för befintliga sjö och fiskebodar.
Bodar som enligt Värmlands Museum bidrar till områdets ursprungliga charm.
Jag har i mina tidigare skrivelser till kommunen pekat på att resultatet av av Britta och jag inte får behålla vad som har funnits utarmar områdeskaraktären och skapar en gräsmattsöken.
Vår stads byggnadsnämnd med 1:e byggnadsinspektör Gerd Nilsson i spetsen har inte intresserat sig för dessa argument. Byggnationerna strider ju mot områdesbestämmelserna!
Appropå områdesbestämmelserna så är det nyss nämnda citatet inte det första som kommer fram i yttrandet från Värmlands Museum. Det första som skrivs i yttrandet är följande;
"Länsmuseet anser att det är positivt att kommunen nu upprättar en detaljplan för området. Med alla "mindre avvikelser" från gällande plan som skett i senare tid finns annars risk att området får en helt annan karaktär än det som gör Vålösundet så attraktivt.".
Ja det kan man väl skriva under på.
Vår kommuns byggnadsnämnd får alltså en känga från Värmlands museum med.
Jag nämnde väl lite tidigare i texten att ingen kompetens i ämnet byggnader krävs av byggnadsnämndens medlemmar.
De beredningar som görs blir därför av stor betydelse för de beslut som tas i nämnden.
Vår 1:e byggnadsinspektör Gerd Nilssson är ansvarig för beredningar och finns med i de flesta beslut av dignitet i vår kommun.
Beslut som till och med oroar Värmlands museums representanter i detta yttrande.
Jag tar upp frågan om hur Länstyrelsen kommer att agera då kommunen inom kort kommer att begära bygglov för pumphus till den kommande utbyggnaden av VA-systemet. Göran Wirdéus kommenterar inte denna fråga. Samtalet avslutas därefter.
Dagarna efter detta samtal kommer ett beslut från Länstyrelsen till min brevlåda. Det första som står skrivet är att någon helhetsöversyn av byggnadsnämndens och 1:e byggnadsinspektör Gerd Nilsssons beslut i skärgårdsområdet inte kommer att tas upp.
Idag och i samband med att fler och fler gör sig införstådda med de beslut om byggnader som tagits i vår skärgårdsmiljö höjs allt fler oroade röster över nämndens undvikande av bestämmelser genom de "mindre avvikelserna".
Den sedan 1962 befintliga sjöboden anses även den här gången inte vara en mindre avvikelse och anses inte på grund av de områdesplaner som gäller få stå kvar. Områdesplaner som "i praktiken spelat ut sin roll".
Min far har även i ett brev sökt berätta, det ingen vill se, att stranden är vår bostadsmark och en viktig del i vår rätt att nyttja i vår fiskenäring eller annan verksamhet där en bod för den strandlokaliserade näringen måste finnas.
Besluten görs i vår kommuns byggnadsnämnd under ledning av 1:e byggnadsinspektör Gerd Nilsson och fastställs av Länstyrelsen genom chefsjurist Lars-Ove Olsson samt länsassesoar Göran Wirdéus. Detta vid upprepade tillfällen!
Ett etiskt dilemma borde det trots allt vara för kommunens byggnadsnämnd när nämnden under 3 år envetet nekat mig att behålla en byggnad som funnits och som behövdes på just den platsen för näringarna.
Jag skriver därför ett symboliskt grannyttrande där jag presenterar fakta som att byggnader för pumphus inte är nödvändiga. De kan förläggas under mark. Jag presenterar även den brist på etik jag anser att beviljande av bygglov skulle innebära.
Min tolkning av detta är att, då jag vidhöll nämndens tidigare hjärtefråga att inga byggnader får återuppföras i området och som fastslagits genom Länstyrelsebeslut, nämnden hämnades genom att på samma möte besluta om vitet.
Vi står nu i ett läge där Kristinehamns kommuns byggnadsnämnd vet att beslutet om att kommunen ska få uppföra nya byggnader i samma område som en flerårig kamp för att få behålla byggnader förts kommer att dras vidare.
Att pumphuset måste överklagas står väl klart för de flesta som läser den här sidan. Tyvärr måste jag väl säga. En mer förståndig hantering av dessa två ärenden hade bäddat för en smidig och ekonomisk försvarbar framtid.
Underliga äro herrarnas för att inte tala om damernas vägar. Jag får inte ställa tillbaka en likadan byggnad som har stått i snart 50 år och som står där idag därför att den inte kan ses som en "mindre avvikelse"!!!
Inom området får inga nya byggnader uppföras. Det är klart. Däremot så får vägar byggas inom området. En väg är ju en del i infrastrukturen. Ett avloppsrör är ju också en del i infrastrukturen. Alltså är nybyggnaden en del i infrastrukturen och då tillåten att byggas!!!
Jag lämnar till betraktaren att bedöma vem som sköter sin strandfastighet i området på ett, för vår turistnäring, representativt sätt.
Gerd Nilssons slarv kostar nu oss skattebetalare mycket pengar. Ärendet har eller håller på att behandlas i; länsrätt, kammarrätt och i länsstyrelsen.
Jag förutsätter att ingen har invändningar mot att jag gör vad som står i min makt att göra för att försvara min egendom samt rätten att själv bestämma över denna.
En del hamnar i massmedia därför att nybyggnader på strandskyddat område godkänns trots att det skulle innebära en siktbegränsning för grannar.
Det är förvisso som Gerd Nilsson säger i sina svar till mig att ; nämden kan om den vill.
Jag fyller på med mer senare
Ha de bra önskar Bengan
2008-01-29
(Taxeringsvärdet 2009 är 885 000 Skr och detta pris om 1 miljon gäller inte längre. Det är i relation till taxeringsvärdet för lågt) anm. 2010-01-10 Bengt
2008-02-09
Envist fastklammrade vid områdesplaner beslutade genom bortkollrande av fakta som inte är önskvärda i nämden enligt bästa öststatsmanér.
Områdesplaner som bara gäller om det faller miljö och byggnadsmnämden i smaken eller inte.
I samma stycke skriver hon också att trots att nämden kan så betyder det inte att de skall i andra ärenden.
Det handlar om min förrådsbyggnad som stått där i snart 50 år!!!
Jag hade önskat att mina skattepengar hade gått till annat än att trycka ner mig och mitt utnyttjande av min fastighet.
Ha de bra. Jag skriver in mer vartefter jag får ork och tid.
2010-01-10
Vad har då hänt efter min senaste uppdatering för nästan 2 år sedan?
Jag antar att de flesta av oss håller med om att en fjällstuga i grått och en vit villa med vit staketavgränsning inte är i stil med kringliggande bebyggelse.
Enda alternativet härifrån är att gå till rättegång mot kommun och Länstyrelsen. Min ekonomi klarar inte detta!
Jag skall ha rivit garaget senast 2008-06-01 enligt senaste beslutet.
Så börjar en ny tanke gro i mig. Det är ju ett moderat styre i vår kommun.
Jag tänker att de om några ska premiera den privata företagsamheten.
Jag har vid min strand ett mycket bra läge för att, som ett komplement till andra aktiviteter i vår vackra skärgård, starta en seglarskola.
Jag jobbar som lärare och skulle kunna tänka mig att till vår stads förmån hålla seglarskola under säsongen.
Jag tror att vår kommun skulle vinna på att en sådan verksamhet kunde startas mellan Sjöjungfrun och Picassoskulpturen med Cafét.
Mitt ide blir därför att min Sjöbod görs om till ett utrymme med en plats för genomgångar före och efter delmoment på sjön.
En plats för ombyte till regnkläder arrangeras samt ett utrymme med en TC för att göra behoven innan sjöturen inhyses också i sjöboden.
Själv tycker jag att det är en strålande ide som bör ge positiva synergieffekter i vår stad.
Jag kontaktar Bolagsverket och registrerar ett enskilt företag med namnet ”seglarbengt”.
Nu om någon gång bör väl vår stads miljö och byggnadsnämnd låta mig få behålla min sjöbod.
Den har ju stått där sedan 1962 och motivationen från vår byggnadsnämnds 1:e byggnadsinspektör Gerd Nilssson att det är en nybyggnation är ju bara en principfråga.
I och med seglarskoleiden finns ju en motivation för att öka tillgängligheten till strand och bryggor samt att öka områdets attraktionskraft.
Jag skickar den 30/5-08 in min nya ansökan till byggnadsnämnden.
Ett nej till en befintlig sjöbod med min ambition att använda den till vår stads nytta kan väl ändå inte vår stads byggnadsnämnd säga nej till.
1:e byggnadsinspektör Gerd Nilsson bereder som vanligt ärenden till nämnden.
Ja vad säger man. Byggnadsnämnden beslutar följdriktigt efter 1:e byggnadsinspektör Gerd Nilssons beredanden.
Visste Ni, på tal om det, att kravet på att medlemmarna i byggnadsnämnden skall ha utbildning i ämnet har tagits bort.
En byggnadsnämnd är på detta sätt helt utlämnad till de beredanden den ska ta ställning till.
Beslutet är som befarat mot mina önskningar.
Principen att inga byggnader skall tillåtas på strandremsan mellan Vålösundsvägen och stranden väger tungt i vår byggnadsnämnd.
Så tungt att ytterligare en möjlighet till aktivitet till förmån för vår stad trycks ner.
Så tungt att till och med byggnader som stått i decennier inte får vara kvar.
Jag tycker att saken bör värderas av en högre instans.
Saken uppmärksammas i Nya Kristinehamnsposten 27 juni.
Det är min övertygelse att min sjöbod nått en dignitet i vår byggnadsnämnd där avslag får högre prioritet än eftertanke.
Min sjöbod dyker även upp i ett yttrande i samrådet inför den fördjupade områdesplanen.
Yttrandet bekräftar min misstanke om att det har gått för mycket prestige i denna sjöbod från byggnadsnämndens sida.
I yttrandet kan man läsa att; "Låt prestigen fara och låt Bengt Eklunds sjöbod vara kvar.".
Jag har tidigare sagt att jag som privatperson, i mitt försvar av min egendom och min kamp att behålla den intakt, kan gå så långt att jag kan kallas för dum.
Jag accepterar att jag kallas för dum i mitt försvar av min egendom.
Vad jag inte acepterar är en kommunal nämnd som i sin ambition att, i just mitt fall och Brittas fiskebod förstås, välja att till punkt och pricka följa lagar och planer och att i andra fall totalt nonchalera dessa.
En nämnd som, arbetar på detta vis, kan inte annat än betraktas utifrån samma synsätt det vill säga dum.
En kommunal nämnd har ingen rätt att vara dum. Jag kräver mer av våra kommunala nämder.
Här har under något år pågått en kamp för att jag ska få behålla min befintliga sjöbod vilket byggnadsnämnden vägrar mig.
Strax söder om mig har Britta sin bostadsmark där någon brände ner hennes fiskebod. Britta får inte heller behålla sin fastighet intakt och bygga upp sin fiskebod igen.
Det är inte bara jag som uppmärksammar motsägelsen i detta. Saken om sjöbodar kommer i massmedia åter igen.
I Nya Kristinehamnsposten 2008-07-16 tar Adina Magnusson upp detta med sjöbodarna.
Det blev väl lite pinsamt detta med sjöbodar så den idén förkastades så småningom. Det var ju bara ett förslag vilket förtydligas av vår kommuns planeringschef Lars Nilsson i artikeln.
Det är ju så att tanken om det förskönande som just sjöbodar skulle innebära trots allt dök upp hos planeringasavdelningen.
Att det under något år pågått en kamp för att behålla just sjöbodar kanske inte hade nått planeringasavdelningen.
Det är ju lite pinsamt tycker jag.
Vad jag under hela tiden saken varit på tal har hävdat är att min strand med tillhörande sjöbod och blomsterarrangemang är en tillgång för kommunen.
Jag anser att mitt avslag, på förekommen anledning, i vår kommuns byggnadsnämnd bör synas av Länstyrelsen och överklagar avslaget.
Det är sent nu och jag får skriva mer en annan dag. Det finns mer att berätta nu. Ha de bra önskar jag mina läsare.
2010-01-30 Lördag
Här finner jag det lämpligt att jag visar mina läsare hur den byggnad som då inte kan räknas som en mindre avvikelse ser ut.
Jag börjar med att här infoga ett kort på den tidigare byggnaden som togs ner och ersattes av den på bilden till höger under vecka 42 2006.
Före: Efter:
Länstyrelsen ser ingen anledning att ingripa i detta sammanhang. Den här nybyggnationen betraktas inte vara en "mindre avvikelse" och måste alltså rivas.
Jag noterar däremot med viss glädje att Länstyrelsen i annat sammanhang kommer att ta ställning om denna begäran föranleder någon tillsynsåtgärd från Länstyrelsens sida.
Jag kommer att bidra med detaljinformation för att underlätta detta ställningstagande!
Jag har nu sedan september 2006 försvarat min rätt att på min privata mark behålla en befintlig byggnad.
En byggnad som uppfördes ca. 1962.
Jag har nu en överfull pärm samt dokument i min dator som tar upp drygt 58 Mb. utrymme.
Samtliga dokument leder till samma utslag trots flera infallsvinklar;
Områdesbestämmelserna säger att inga byggnader får uppföras i området. 3 års försök till att få behålla vad som funnits har bara lett till samma sak, min befintliga sjöbod får inte vara kvar och skall rivas!!!
Den 13 november kommer ett brev från 1:e byggnadsinspektör Gerd Nilsson till min brevlåda.
Kristinehamns kommun har sökt bygglov för att få ställa upp en pumpstation till det nya VA-systemet strax söder om min sjöbod!
1:e byggnadsinspektör Gerd Nilsson undrar om jag har någon erinran, det vill säga om jag har något emot, att en pumpstation för fekalier ställs upp strax söder om min sjöbod.
Detta har jag väntat på. Jag förstår ju att oavsett vad vi grannar tycker så kommer vår kommuns byggnadsnämnd att godkänna dessa byggnader.
Ett etiskt dilemma borde det också vara eftersom Birgitta "Britta" Nilsson inte heller trots enträgen begäran får bygga upp sin nerbrända fiskebod vari Jörgen hade utrustning till sin aktiva fiskenäring.
Det borde vara ett etiskt dilemma för vår kommuns ledamöter i vår kommuns byggnadsnämnd.
Jag förstår att mitt och alla andras grannyttrande är meningslösa men i mitt fall passar mitt yttrande bra som ytterligare ett dokument här på min sida om hur myndigheter agerar.
2009-12-16 beslutar vår kommuns byggnadsnämnd att pumpstationen 100 meter söder om min sjöbod får bygglov.
Vilka representanterna är finner Ni på vår kommuns hemsida.
Jag hoppas att Länstyrelsens signaler om att överta tillsyn över nämnden inte dröjer!!!
Det är väl ganska klart för oss alla att en liten enskild medborgare inte får sin röst hörd i detta sammanhang.
Om de som lyckas få sina röster hörda i vår kommuns miljö och byggnadsnämnd berörs i andra sammanhang i min sida och underförstått i den här texten. Bengt och Britta körs väl över snabbt.
Jag hoppas att Länstyrelsens signal om att göra tillsyn kommer snart. Länstyrelsen blir nu inblandad i vart fall.
Nu ska dessa herrars beslut synas. De beslut som dessa herrar tagit kommer med stor sannolikhet att synas av det svenska rättsväsendet i de rättsprocesser som följer på detta beslut om pumphus.
Min överklagan har stor hjälp av den lagtolkning som dessa herrar gör i mitt fall med sjöboden.
Prestige eller förnuft
Var snäll och yttra dig som medborgare i detta ärende
Jag tar mig rättigheten att vara dum och pengarna har lägre prioritet än prestigen.
Jag hoppas att Du påverkar kommunala ledningen så att förnuft går före prestige
Jag avslutar med detta dagens skrivelser. Ha en bra dag önskar jag Er alla.
2010-04-21
En helt ny byggnad däremot räknas som en mindre avvikelse. Att jag hade dåliga odds från början visste jag mycket väl. Med den goda viljan i den bästa av världar motiveras nybyggnaden så här ungefär:
Om viljan finns...
Jag överklagar naturligtvis besluten. När det gäller att kommunen ger sig själva strandskyddsdipens, men inte mig som haft ett sedan förut, överklagar jag till Vänersborgs miljödomstol.
Jag ifrågasatte hur det kan komma sig att jag som haft en strandskyddsdispens och idag inte får en sådan av vår nämnd som sedan glatt beviljar en sådan till en nybyggnation.
Man konstaterar bara att jag inte har någon talan i detta ärende.
2011-03-18
Jag publicerar lite handlingar här som jag kommenterar senare.